Varannan tanke [trastkols visor]

Varannan tanke

16 juli 2008


Det slog mig nyss uppå den stig

som genom livet går:

När varannan tanke går till Dig

mig ingen oro når


Om faror ändå hopar sig

och allt mig sorger spår

När ödet gör sig lustelig

och flätar tyngder i mitt hår


Om dagen blir mig vämjelig

min uppgift allt för svår

Om natten tycks mig märkelig

jag mörka vägar trår


När varannan tanke går till Dig

mig ingen oro når


När världen rustar sig till krig

och minnen blir till sår

När döden blir mig allt för vig

och varje säng en bår


När tiden går så saktelig

och sorger hjärtat flår

När livets vinter blir för isig

och aldrig byts till vår


När varannan tanke går till Dig

mig ingen oro når


Vill du då alltid hava mig

i kärleks alla år

Och säga åt min oro: tig!

men älska varje tår


När varje tanke är för Dig

mig ingen oro når


Semlas morgonvisa [trastkols visor]

Semlas morgonvisa

kastaria 2008


Denna morgon som varje morgon

fågeln vaknar och sjunger med

Denna morgon som varje morgon

solen vaknar och ser min nöd


Ser att jag frusit där under fällen

ser att jag kräver ett leende  :||


Vänd åter [trastkols visor]

Vänd åter

26 maj 2008


När vinden inget viskar

när inga gudar hör

när himlens tårar piskar

när alla böner dör


Vänd åter till mig, kära

då älskar jag dig än

Då vill jag ha dig nära

som var min hjärtevän


När huden doftar sommarsol

och dansen går på tå

jag minns dig i din bästa kjol

när vi dansade, vi två


Vänd åter...


När stugan är en liten borg

vars väggar allting tål

men jag inte skyddas från min sorg

den inre eldens bål


Vänd åter...


När jag är ung i sinnet

och sommarnatten mild

Är det ändå mest i minnet

som jag är fri och vild


Vänd åter...


När dagen inget vinner

på frågor som jag sport

När alla drömmar brinner

på brasan som jag gjort


Vänd åter...


När kvällen återvänder

och livet somnar in

om du den en tanke sänder

som slutat vara din


Vänd åter...


När klockor slår för slutet

och fuktig är min kind

När allting är förflutet

och andas dödens vind


Vänd åter...


Vill du slå mig följe [trastkols visor]

Vill du slå mig följe

26 maj 2008


Där stod en liten gosse

vid värdshusgrinden grå

Till vargens mörka mosse

han ämnade att gå


Jag måste plocka rötter

åt min syster som är sjuk

Om man går med lätta fötter

är mossen len och mjuk


Säg vill du slå mig följe

om så bara för en dag

Oss skogens makter dölje

om vi gå i vänners lag


Sist kom en liten flicka

och hörde hur han bad

Hon gav honom att dricka

och svarte sedan glad:


Visst vill jag slå dig följe

trots att jag är svag

Inga faror överskölje

de som gå i vänners lag


Så gick de ut i skogen
och grävde fram en rot

Sin svåra uppgift trogen
att finna systerns bot


Till världens fjärran ände

de sen tillsammans gick

Men ändock återvände

och sångens hyllning fick


Så vill du slå mig följe

om än bara för en dag

All världens makter dölje

de som gå i vänners lag.


Lustiga Krogen [trastkols visor]

Lustiga krogen

Låt mig berätta om en krog
dit jag gick när jag var ung
Där drack man och sjöng tills alla log
och tömde helt ledigt sin pung

Den krogens namn så lustigt löd
det roar båd fanskap och from
Där skänktes ut ett sjuhelvetes mjöd
som passar båd tunga och gom

Och flickorna där är glada som jag
nekar de så vill de dansa
Så upp nu och härja till ljusan dag
här ska ingen tveka och svansa

Hade man hål i sin ficka
och inga penningar fann
Nog finge man sig att dricka
om man så tiggde mjöd med en spann!

Smedshustruns katt fick smak på vin
och började skratta och grina
han kråmade kring med ett enfaldigt flin
han blev rentutav en pina

Och gästerna dansa och mjödet rann
i struparna på allihopa
kärlek lovades, blodet brann
inget var för hemligt att ropa

Hela byn låg i bakrus och dagen svann
så går det när ingen är hemma
När alla vill sjunga fast ingen kan
och spelmannen inte kan stämma

Ja det var allt en lustig krog
där man kände sig som en kung
Där kunde man dricka tills man dog
eller tills man tömt sin pung.

Gud, gå med de Gamla [trastkols visor]

Gud, gå med de Gamla

Hur nådigt, om vintern i brasans sken
att lyssna på faror, som övervunnits ren
Men de resor som fullföljts, utan ett ljud
som en röd ros har de vissnat, i ditt namn, o Gud

Gud, gå med de gamla, som är döda och grå
men även med mina systrar, så levande och små
När de vandrar i harspår, som ungdomens bud
som en röd ros skall de vissna, i ditt namn, o Gud.

Jag var redo nyss, med min själ i min hand
med beslutsamhets vilja och mitt hjärta i brand
Men de löften jag sådde som väntande brud
som en röd ros har de vissnat, i ditt namn, o Gud.

Gud, gå med de gamla, som är döda och grå
men även med oss andra, som redan ditåt gå
Om vi vandrar i armod, eller guldbroderad skrud
som en röd ros skall vi vissna, i ditt namn, o Gud.

Tack för att sjunga [Trastkols Visor]

Tack för att sjunga
10 april 2007
 
Tänk att få sitta på ett värdshus och sjunga
- men det är ju just det jag gör!
Tänk om ni ville glömma sorgerna tunga
glädjas åt det som ni hör

Tack för era öron, tack för er blick tack för att sjunga hos er jag fick! :||

Jag har drömt om att sjunga, just för er
alla, glada eller sorgsna, som jag ser
Att ni tar in en helkanna snart, jag ber
så hinner jag sjunga mer!

Tack för era öron, tack för er blick tack för att sjunga hos er jag fick! :||

Jag kan sjunga som om jag var utan törst
låt mig bara få släcka den först!
Ja, låt mig få värma min skrovliga röst
att den sedan kan få bli eder till tröst

Tack för era öron, tack för er blick tack för att sjunga hos er jag fick! :||

Tänk att få sitta på ett värdshus och sjunga
- men det är ju just det jag gör!
Tänk om ni ville skratta, gamla som unga
- men det är ju just vad ni gör!

Tack för era öron, tack för er blick tack för att sjunga hos er jag fick!
Tack för era öron, tack för just Dig tack för er alla, tack för mig!

Mulenkvälla visan [Trastkols Visor]

Mulenkvälla visan
9 april 2007

När längst bort under molnen
jag skymtar solnedgång
längs randen där en kråka flyr
är hus och tallar små

Då sjunger jag, i kvällningen
mitt hjärtas vemod gläds
jag mjuknar emot stugvärmen
och tanken bortåt nå

För allt jag vill är äventyr
men håll min kalla hand
fastän jag vänder bort min blick
jag ville vara två

Jag sjunger för att blidka er
men också hjärtats gråt
Det tycks vara kvällens öde
att alltid längta så

Skeppet Friheten [Trastkols Visor]

Skeppet Friheten
10 april 2007
 
Ett skepp
med tåg av jungfruhår
det går där vattnet är djupast
snabbare än sol över vattnet
Aldrig gå det på grund

Dess män
är starka som vindarna
skönare än stjärnorna de följer
de trotsar de vildaste vatten
Aldrig gå de på grund

Dessa män
som kan prata med vågorna
ser måsarna som sina bröder
kan dansa med sjöjungfrur
Aldrig gå de iland

Detta skepp
som är vitnat av havets salt
det bärs av sjöfåglars suckar
och seglar med sjömännens hopp
Aldrig kan det nå land.

Härolden Herman [Trastkols Visor]

Härolden Herman (oberoende alitterationer)

Härolden Herman har härliga händer
han härjar helt hänförd hos härdade horor
Hanna hörs håna hans håriga haka
han hänger sig hellre åt hulda Helena

Hör här vad som hänt halva hösten:
Han hittas het i en hämningslös härva
hakar loss hennes hundra hyskor
hoppas hiva hem hela henne
Hatad som hundan, en hostande hagga
hindrar hans hemfärd med hårdhänta handskar

Hämmad av hyvlingar och hiskliga hot
hickande harig i hast hemåt härden
Hoppas hålla sig undan halvering
håller han hart när hurtig hast
hickande höjs ett hipp hipp hurra
hyllar han hedern hos heliga höns?

Herman från hejdukars hav
Han haltar hem färdig från frestelsens fana
fruktansvärt förvirrad förresten

RSS 2.0