Tvåtusensjukt
dikter 2007
Piratvinter
11 jan 2007
I en paus, i väntan på lösningen av ett tekniskt problem,
började alla småprata. Om helt ovidkommande saker,
samtal som inte berör.
Ljudnivån stegrades obemärkt, men tydligt för lyssnaren.
Det var outhärdligt, måste brytas.
Plötsligt exploderade mörkret, allt slogs ut till slät tystnad.
Luften blev kall och blånad, sorlet pressades undan,
ytor fick glänsande ishinnor.
Just då fanns bara de viktigaste, alla andra var utfrusna.
Alla de viktigaste fanns, där i mörkret kunde de mötas.
Mörkret var inte förblindande, kylan inte förlamande,
det gav bara stillhet och närvaro, en akut medvetenhet.
I den blåmörka kölden möttes två,
de såg varandra, drog sig nära.
De kallade inte varandra något särskilt,
men man såg att deras tankar var varma.
De smakade varandras andedräkt, men utbytte inga löften,
där fanns inga tvingande krav, bara tillåtelse, levande samförstånd.
Det fanns faktiskt ingenting annat, det var en så intensiv bild.
Allt annat var kallt, tyst och mörkblått,
friden var fullständig frihet.
Förvandlingsrum
15 jan 2007
Snön var sen, men där ligger den
sömnlösa småtimmar blir morgonsnö
Att ni alla besökt mig inatt
att rummet blir ett annat när jag blundar
Värst är det när jag blundar i min säng
men känner hans rum omkring mig
Varje detalj syns tydligt
varje bild i svidande skärpa
Jag ligger i hans säng, inom räckhåll
Jag vill inte, smek mig med en annan känsla
älska mitt svartnande liv
Varför kan jag aldrig sova
när glömskan lockar som mest?
Ankpromenad
vårvinter 2007
Morgonpromenad
för att möta systern vid skolutflykt.
Där stod alla uppradade, i väntan.
Som änderna på isen på Fyrisån,
pingviner eller människor,
varelser annanstans ifrån.
Nu i öppet vatten, men yrande snö,
vilande, flytande i flygande snö.
Vattnet har hunnit öppna sig,
nu vilar de på flytande mörker.
En annan tid än senast,
men den återkommer ständigt.
De trampar vatten och flyter i strömmen.
Solskenet faller
22 jan 2007
Solsken är kallt när det faller på snö
landskapet byts under resan
Tankarna går mot en omöjlig skönhet
en ärlig men dold allians
En liten mun var min igen
en ogenomtränglig närhet
Aldrig utbytbar känsla
av renhet, tillåtande vänskap
Ändå syns inge rimlig fortsättning
bara en lekfull sanning
Men sången svindlar över snön
solskenet faller och faller.
Snötäckta granar
22 jan 2007
Ständigt dessa snötäckta granar
det måste vara desamma
de finns bara när det är snö
alltid lika tunga av sagor
Och det finns alltid vatten att följa
om det gör det hittar jag rätt
jag minns att jag alltid kan vandra längs frihet
och smeks inifrån utav ljudet.
Frusen havsutsikt
27 jan 2007, Björhövda
Jag som en av alla dem
underbart vackra vid vatten
en bild av vad jag kunde vara
Var jag odödlig skulle jag dansa
naken, som snön, kring tallarna
fri från kvävande drömmar
En natt på ett gods vid havet
ett litet rums stora utsikt
avskildhet och symboler
Att jag kunde vara så alltid
känna lyckan i platsen, i tanken
den harmoniska kvinnan vid havet
Då är det som om jag dansar
naturbarn, i snö eller sommar
i takt med min flämtande själ.
Snörök
9 feb 2007
Snörök mot solen
över fälten längs bron
Dödsrök upp genom trädkronor
småliken singlar ner
Världen är så vacker
jag vill också.
Det levande glasberget
12 feb 2007
Du kryper in under skinnet på mig
och plockar sönder mig inifrån
Du förklarar hur det, som passar dig
är det bästa, jag litar på dig
Jag har så tydligt accepterat
att jag vill ha dig och inte kan få dig
trots att du också vill, någonting
Du är som ett levande glasberg
som skyddar mig från alla andra
men som inte tar emot mig
när jag faller längs dina sidor.
Random ramblings
14 feb 2007
I should like to undress now
paint my skin with stars
men jag kommer aldrig nå fram
There were hills and rivers
sometimes they where mine
Nu skulle skulle jag inte hitta hem
ens om jag var där
You should like to undress me now
paint me with your eyes
men jag kommer aldrig att nå dig.
Kvällsnamn
natt till 27 feb 2007
Kvällen brukar viska ett namn i mig
för att göra mig trygg för sömnen
För första gången viskar jag mitt, Siri
bara på försök
Det kan vara en bra början.
Kropp, ägodelar
natt 12 mars 2007
Jag gör mig av med ägodelar
prepare to travel light
genom livet
Gör mig av med ägodelar
jag har väl nog med mina kroppsdelar
Cyklar ur ån
En man går och draggar efter cyklar i kanalen.
Han drar upp en cykel och försöker ställa den upprätt,
med draggen som redskap, det ser krångligt ut.
Han ropar till en kvinna som ser på:
"Jag vågar inte ta i den med händerna,
då kanske inte mamman vill kännas vid den sedan!"
Båda skrattar.
Som om alla vintrar
mars 2007
Känns som om alla vintrar jag någonsin genomlevt
plötsligt lagts i en enda följd av köld,
som om jag inte fått sommar emellan.
Som om denna oändliga vinter ätit min själ,
lämnat skalet kvar, kallt, en stel kropp.
Detta trots att jag inte tål sommarvärme,
att solen vill bränna mig,
men jag behöver sommarns frihet att röra mig,
att leva mitt liv utomhus.
Omotiverad vår
Alla vägar leder på väg
tunnlar leder iväg
ledstänger leder vid väg
jag är led på stängda vägar.
Sluttning, önskan
27 mars 2007, Nordergravar
Jag vill ha någon som säger mig
"ditt hår är spunnet guld i solen,
dina naglar vita snäckskal, dina ögon himmelshav"
Vill att han äter mina bröst som smultron,
vidrör mina läppar med sin hud,
håller om min midja, så att den kan gå av.
Vill hur hans mun ska smaka,
hans andedräkt som livet,
hans röst som tusen vågor,
på ett hav som bär mig hem.
Jag vill känna som förtvivlan,
för att varje stund tar slut
men ännu djupare en trygghet
att närheten är vår.
(min önskan är för evigt
för aldrig kan jag nå
kan knappast föreställa mig
att någonsin bli två)
Lyssna på vinden
5 april 2007
Ingen vill mig nånting just nu
det är då jag verkligen kan andas
gömma mig, orörlig
lyssna på vinden
Kan inbilla mig att detta
DETTA är livet, att jag alltid glömmer
tillåta mig frid
att lyssna på vinden
Som utmattad ligger jag
fastän inte trött
bara vill inget hellre
än att lyssna på vinden
bara andas, skriva
lyssna på vinden.
Halvmun
5 april 2007
Huvudet på sned, nacken krökt
ena kinden belyses av ljuset
Bara kinden, halva munnen och näsryggen
resten av ansiktet är skugga
Det är bara det, att när hon vänder sig
för att se dig med hela ansiktet
är det inte helt, finns bara halva
inga ögon
bara det som fick ljuset förut.
Ställtid - note to self
5 april 2007
Det är ställtid att vila, vara overksam
inte göra något alls
Sitta, ligga, gärna sjunga, promenera
det är då de plötsligt kommer
Det är då de plötsligt finns
- Orden
Bara öppna, som för att andas
snart dansar de in och vill ut
Stirra tomt ut i rymden och andas
snart andas rymden dina ord!
Snöglapp
april 2007, Enskede
Det snöar
som ett glapp i tiden
förflyttad till en vinter
Ännu vet jag inte vilken
förfluten eller ny
Det snöar över tiden
frågan översnöad
i skorstensångor, tänkta sånger
mot vitnat tallmörker.
Betraktar mig
8 april 2007
Betraktar mig ibland
som genom en annan
eller i brist på
Känner mina ögon
ganska vackra
hur de rymmer världar
Andra kan vara lockande
för att man slipper smärtan
kan tänka sig själv
frigjord från kroppen
leva inuti dem
Tänk att leva deras liv
utan muskelsmärtor
utan kvävande tyngd
utan jakten på mening
Att se på mig
som på en annan
som man lider brist på.
Utan solen
8 april 2007
Min uppfattning av världen
bakom brusten persienn
Solfjäderssköld under mulnad
när allt jag behöver är Solen
Att du fortfarande är Solen
kan skriva Solgud och mena Dig
Ändå läser du mig aldrig
och inte vad jag ser hos dig
Det gör för ont
ibland förskjuter jag dig
för att du aldrig medger mig.
Svartmyra på trapp
8 april 2007
Svartmyra springer på svarttjärad trapp
gråblekt av vitkalla vintrar
Tjärdoften blandas med minne
solen gör ljuvliga kopparstråk
Den är inte mitt fel, ensamheten
livsstressen är min last
en intensiv längtan att få leva, fullt ut
gör just det till omöjlighet
(en fågel far in i en ruta och fladdrar sedan snabbt förbi mig)
Just nu är jag menad att sitta här
få vårfräknar, tyst under solhår
får försöka försonas med tanken
att jag inte förmår mer idag
Är inte myran nog för att minnas?
och doften en tidlös symbol
Livet skapas på nytt genom rasslet
av tankar mot minneslöv.
Aprilvilja
8 april 2007
Nu gömmer mig ingenting längre
det är fullt synligt vad jag vill
vill skriva på mage i solgräs
men vintern är mig kvar
Vill dansa med flodmjuka rörelser
men något fördämmer mitt steg
vill se alla ögons blåhet
men tårarna torkas med hårtork
Jag vill skriva precis vad jag älskar hos er, släppa in er i mina världar
vill berätta allt som jag önskar och vet, vill att himlen ska möta min klagan
Sjunga, gestalta varelsen, göra scenen till verklighet
Jag vill ut när koltrastar ropar på skymning
när vindarna doftar av vår
när lövbrasor talar om helt andra år
när sångerna handlar om sagor
Jag vill lysa som sol mellan träden
jag vill sjunga med varje steg.
Nu ska jag resa
låta träd passera
lägga skogar mellan mig och ångesten
Engelsk vind
20 april 2007, Regents Park
Helt andra fåglar bland de vanliga
en engelsk doft i vinden
Men kråkan låter som den brukar
jag själv är mer än hemma
(som gjord för ett klimat jag inte vuxit upp i)
Here's the english word for wind
and these are english birds
I've breathed the colors of this country
I feel like I belong
För nu är jag här på riktigt
som förut genom andras ord
Min fria själ som hemma, Home
ett engelskt ord i vinden.
Grå häger
20 april 2007, Regents Park
Balans vid vattenranden
enorma prasslande vingar
Tänk dig en fågel med randiga ben
vingpennor som tufsigt långt hår
en skiftande grå betraktare
Om jag lämnar tiden kan jag vara fri
om jag andas som fåglarna ser
om jag lyssnar som jag vill skriva
om jag skriver som jag vill se
Balans vid vattenranden
men märkbart utan vingar
Jag är en fågel med randiga ben
en skiftande grå betraktare.
Svarta flugans hälsning
6 maj 2007
Det är när man ser sig själv öppna bröstkorgen
för att jonglera med sina tre hjärtan
tre utslitna delar av hjärtat
Man förstår att något måste göras
(jag förstår att det är precis Detta)
En fluga med svart skinn landar vid mina ord
det är fan så mycket finare än de flesta människor
Vinden ljuder ur levande lövträd
plötsligt sjunger trasten, visar mig nåd
för ett ögonblick är min längtan svunnen
Så skulle det vara att komma Hem
Haazeldims höjder kommer för mig
när jag känner doften av gräsfukt
Jag skriver, såhär är mitt liv i exil
men jag glömmer dig aldrig, Yrisiam.
De grå (i väntan på miraklet)
29 maj 07
De grå kan vara vackert stillsamma
mjuka och tillåtande
ensamt förstående
invagga mig i falsk trygghet
Sedan kan det vara för sent
Miraklet nalkas ständigt
hoppet livnärs men inte lyckan
livet hägrar i framtiden
Tills jag avslöjar synvillan
jag måste leva i nuets ondska
framtid är evigt framtid.
Regnar och är natt
natt till 1 juni 2007
Snart är mörkret åter mitt
och regnet allt jag måste lyssna till
Snart får jag dricka nattens doft
andas den med själen
Snart sjunger regnet genom mig
snart viner livet åter fritt
snart frias jag ifrån kraven
Så blir jag i min sanning
jag lyckliggörs av ordens fall
Helt lycklig, för det regnar
det regnar och är natt.
Blod under naglarna
juli 2007
Blod under naglarna
bröstrygg i baktakt
skavda värkande fötter
Gnisslande osmorda muskler
molande motvilja mot det vanliga
Räcker det att resa, låta träd passera,
kan jag lägga skogar mellan mig
och vidrigt svällande ångest?
Mitt hår är skitigt
min kropp är tung
mitt hjärta är det enda som magrat.
Vardagsrum
Ett vitt rum med fria fönster
det blåser grönt utanför
susande lövtystnad, fåglar och barnleksrop
Som en stillnande våg hoppas jag
jag ska vaggas tillbaka till livet
Skogens andetag bör påminna mig om att andas
Att bo i solvita rum, inuti
med högt tak, svalkande skugga
andas grönvitt som vinden
Resa som en rentvättad fågel
känna styrkan genom ögon och ord.
Hem i förbifarten
19 juli 2007
Det syns att jag närmar mig
för landskapet ändrar färg
från likgiltighet till vilja
till drömmar om frihet och hopp
Hem är dit jag längtar
mitt hem är där jag kan skriva
där jag kan älska ifred, utan ord
där jag sjunger av vindens doft
Där är jag mjuk som vildgräset
fri som det vildaste hav
vild som en liten mjuk fågel
din om du vill bli min
Så tynger frågan mig igen:
när ska jag få stanna kvar
när ska jag få komma hem
och veta att det ska bli mitt?
Ge upp
30 juli 2007
Ge upp, när är det äntligen dags
att sluta försöka förgäves?
Byta tvångsmässighet och prestationsångest
mot fridfull uppgivenhet?
Omfamna apatin som en välförtjänt vila
utan att jaga iväg den
med ovidkommande stress
Ägna mig målmedvetet åt överlevnad
eller åt det viktiga i livet
Jag är trött på att inte vara hemma
Är man ändå fast i livet
kan man lika gärna trivas.
Tickande liv
7 aug 2007
Lappade tak och tickande liv
löper längs nacken i dimman
en vitmjölkig gryning, som andlöshet
snart anträdes resan, ikväll
Jag såg en människas glömda balans
när man nuddar en obekväm sanning
men masken föll utan erkännande
Mellan träden skymtar jag andra
(träd)
De avslöjar och gömmer varandra
stammar bland förvillande stammar
Mitt hopp bor i andra platser
tankar om kust, hav och vind
Med ryggen mot fönstret och böcker i blicken
med såriga ömmande fötter
Missmod och hat, gott om självförakt
och frågor om vad som hände
När gick han?
När dog jag?
Vad hände?
Tag fragmenten och lös figuren
innan resan kvävs
Allt ska vävas ihop till täckande löv
lappa mitt tickande liv.
Världen är så vacker
jag vill också!
Är du kärlek?
18 juli 2007
Är du kärlek som ser på mig
som möter mig längs vägen?
Är det kärlek som talar ur din mun
som rör mig med din tunga?
Men inte lyssnar när jag sjunger för dig
som måste veta vart jag går
som vill att jag ska veta vad du lyssnar på
men inte bryr sig om min musik
Är det stolthet som kontrollerar din kropp
eller verklig respekt för mig?
Är det kärlek som kräver ensamrätt
eller är det kontrollbehov?
Är du kärlek, som orkar vänta på mig
som låter mig hinna andas?
Är du kärlek som möter mig
som följer mig längs vägen?
Morgontéet kallnar
19 juli 2007
Du säger att jag inte får lyssna
när du klär av dig genom telefonen
Att jag inte får höra, knappt tänka
din nakna överkropp
Är du verkligen blyg för mig
på avstånd känns du nästan kall?
Du vill metodiskt konstruera vad vi känner
glömma min fria vilja
Jag vet att jag, skadad, letar problem
vill hitta dem innan de sårar
Men jag måste vilja mig in i det här
fri och längtande, inte tvingad
Jag måste hinna lyssna på din nakna hud
tänka mig dina sånger
Mitt morgonte smakar som din andedräkt
eller som din hals.
Björnbärsvatten
20 juli 2007
Björnbärssnår. Det är en plats med utsikt mot vatten.
På en annan plats sitter någon,
bakom en halvöppen fönsterlucka,
med utsikt mot ett annat vatten,
men med samma tidsperspektiv.
Tankar på det första vattnet,
betraktat av björnbärssnår, som väntar
eller inte väntar, som lever på egen hand.
Alltid detsamma i minnet, befolkat av fantasin.
Kanske snåren är igenvuxna nu,
kanske människor plågar naturen,
kanske är vinden inte längre ensam herre.
Men platsen kommer att finnas kvar,
om den behövs för någon som den är.
(Så är det med platser och minnen.)
Läsa & skriva
Man kan läsa böcker för att leva fler liv
lära känna människor på djupet
se en plats genom någon som verkligen studerat den
känna problem uppstå och lösas
Skriver gör jag för att få vara alla mina själar
och bo i alla mina hem.
Operabetraktelse
25 aug 2007
Landskapet rinner undan utanför,
vilket landskap som helst,
tåget lämnar varje plats;
jag behöver inte se, bara lyssna.
Någon sjunger i mina öron,
min mun vill också.
Min hals vill känna tonerna,
deras olika höjd och resonans.
Jag speglas i tågfönstret,
mot kvällsbakgrund, som retuscherad,
till musiken.
Opera i skrivande stund, dubbel livsmening,
halveufori gör mig leende.
Jag vill sjunga in i hösten, mellan skogar,
under kvällsmoln, mot det bleknande blå.
Låta rösten smeka mina stämband, vibrera
genom luft och ögon, som tårar utan anledning.
Nästan inget behov av ord, de flyter bort,
de glöms, men fattas inte.
Döden i närheten
23 aug 2007
Döden håller sig i närheten
kravlar på smutskrumma ben
Inte den riktiga Döden
men själens ångestförlamning
Håller sig i närheten
klänger längs vristerna
bygger ett molande bo i min mage
I kroppen har den bosatt sig
i fettvävnaden som ett smygande mycel
som tynger ner och förgiftar.
Wiktigt
Utsikten
16 sept 2007, Wik
Utsikten jag inte ser från mitt rum.
Med starka ekar över höstligt högt gräs
längs böljande sluttning mot sjön.
Såhär i regnet viskar den prasslande till mig
om allt den vill hjälpa mig skriva.
All frid den vill ge mig att veta och andas,
att orka vänta på orden.
När helst på dygnet skulle dess skönhet
skänka mig lindring, skulle lindra mig.
Ja, jag förälskar mig i gräset,
lyssnar i regnets doft.
Bor vind mellan droppar, vibrerande löv
en fristad i ord, från en regnande utsikt
en utsikt som inte är min.
Kan orden springa
sept 2007, Wik
Kan orden springa så kan jag
kan jag skriva kan jag vilja
Kroppen vill min tystnad idag
själen vill egna ord
Jag ska skriva mig frisk, till själ och kropp
älska varje glimt av skog
Kommer sol genom höstens hår
mellan bokar, genom mitt hår
(tvinga mig till det jag älskar mest,
annars skjuter jag upp det)
När strupen är hat som ryggen, som nu
när matthet söver all hets -
skriv! för skrivandet är min frälsning
skriver själv min heliga skrift.
Höstrandig
okt 2007, Wik
Det är dags att vara randig och höst
att frihetsvandra och asplövsfly
att tänka storhet och landskap
att fågelse genom allting
Jag vill bygga Thanolder omkring mig
måsarnas stad inifrån
Egentligen hel och mer än det
jag är mer än en och många världar
men trött på att invänta livet
Tillåt mig trots att jag gått sönder.
Jag vill ge dig
min andedräkt, mot huden
(själv andas jag ändå inte)
Hål i hjärtat
8 sept 2007, Wik
Hål i hjärtat, som det skriker
som jag hört det i mig förut
För jag ser dig alltid så tidigt
anar vad vi kunde bli
Men obeskrivligt är det inför dig
man får inte känna så genast
Så tålamod lilla hjärta
stillna och bida din tid
Utan att känna sorgen
paniken och uppgivenheten
Men ändå: maktlöshet
där misslyckandet alltid blir mitt fel.
Vill hon mig inte
2 okt 2007
Hon glömmer mig, avståndsvit
inkapslad i sitt eget liv
Hennes pudervita kind, vänd ifrån mig
avskärmad är jag maktlös
Vi når varandra med ord och hud
men när hennes läppar inte är mina?
Vill hon mig inte längre, min fé
min vita nattängel lämnar mig
hennes trevande händer
Hennes bröst vill hävas mot en annan kropp
men jag saknar hennes mun
För jag har lagt delar av mig i henne
vi skulle vara vackra och fria
Men vill inte tvinga mig på hennes liv
jag känner inte - längre
hennes blick genom luften.
Vitt nattminne
okt 2007
En vit rundning genom mörkret
sovande lockelse i minnet
Trångt men aldrig för nära
Ett ögonlock att betrakta
en smal hals att aldrig fläcka
nyckelben, ner mot anade bröst
för mjuka för att motstå
Hon är som en evighet i mig
mina korsade fötter ihopbundna
Kroppen är nytvättat lätt
men huvudet tungt emot golvet
Dina ögon i min spegel, sötaste
ditt liv på andra sidan havet
Du ser mig väl fast du flugit din väg
vit som snö i mitt hjärta.
Jagande väntan
3 okt 2007
Som inte och sällan, men djävligt gärna
som småkvistar in genom huden
Ögonen svartnar som ruttnande löv
höstfukten smeker och dämpar
Tankarna väntar på riktiga ord
hjärtat på viktiga känslor
Benen vilar inför livsfarlig jakt
huvudet jagar och jagas.
Min korsfästelse
5 okt 2007
Löven faller kontinuerligt
prasslar som varelser i träden
som lever vidare och hänger kvar
på obevekliga stammar
Sjön grånar med avståndet
bortåt mot det där
som man inte orkar tänka på
inte vill se riktigt klart
Jag ska inte vända ut och in på mig själv
bara mentalt, idag också
minnesfälten saknas väl än
bara mer än jag orkar känna
Nu hänger jag lackad på korset
färdig med blödande bröst.
Skuggfare
1 okt 2007, Wik
Helvete.
Han sitter där på berghällen
min i all sin frihet, drömd
Ser honom sitta där, sådan jag vill vara
allt jag velat skänka min kärlek
Ser honom sitta med ryggen emot mig
i tankar och olidlig skönhet
Om hösten är saknaden värst
det var då vi
aldrig ända fram
Varför gick han, förbannelsen äger mig
Älskade, mitt inre faller samman
min kropp vill brytas ner, aldrig glömma
Vill dö i hösten under sten
eller mjukt i torrt gräs och trädljus.
Besök i naturen
31 sept 2007
Hoppas ni känner er mäktiga
för detta har ni gjort mot mig
detta har ni förvandlat/förstört mig till
Besök i naturen ska få mig
att älska världen igen
Hur sjuk jag än är verkar hösten frisk
när den susar i milda träd
Kärlek till skogen, till världen i mig
för allt jag viskar med bladgröna tungor
Jag är påhittad, kan hitta allt det
i mig som jag skapat där.
Över havet
28 dec 2007
Den gråtande pianoskivan får bära mig
- över havet, as it were
Halvmörkt och varmt, utan tidsuppfattning
utanför ljust och kallt.
