s i r i g r a n d

Sängen var fortfarande ett mysterium. Och inte var det lättare att lösa för att Nestan kände sig outsövd och sliten. Vilka onda mörka krafter var ute efter Nestans Nattsömn?

Inatt hade Nestan sovit på marshmallows, lite mjukare än stengolvet, men lite... instabilt och... fluffigt. Så han hade sovit bättre än natten innan, om än inte helt bra. Det tog också ett tag för honom att begripa varför han hörde så dåligt när han vaknade på morgonen. Nångång vid frukost gick orsaken dock upp för honom, när en utav medhjälparna pillade ut den marshmallow som Nestan hade haft i örat och lade den i sin varma choklad.   (o.O)

Hursomhelst, trots den nya sortens vitfluffiga sänghalm han nu alltså hade provat, kunde inte Nestan låta bli att längta efter något mer. Han råkade tillomed drömma sig tillbaka till sin barndom, när han hade fått sova på Mammans svans.

Världens bästa huvudkudde. Kanske hon skulle få något extra fint i julklapp.