Lucka 11: Inte Så Blodigt?

Nestan kände sig yr igen. Och hur ofta hade drakar huvudvärk såhär? Nestan brukade då rakt inte ha det.

Han hade bestämt sig för att ta sig vid hornen och söka upp en gammal vis vampyr, för att få sitt blod ordentligt analyserat. Utav någon som tog det hela mer seriöst än dendär fladdermusen, som mest bara smakade, spottade och fnissade...

Så, vid en lämplig tid på det ändå ganska vintermörka dygnet, hade han letat sig fram till vampyrens spindelnätsomvävda tillhåll. Det var egentligen inte så svårt att hitta, med alla gamla gravstenar och trasiga skulpturer som stod och skräpade i omgivningarna.



Vampyren påstod att han måste smaka lite först och utröna om blodet smakade svagt eller på annat vis märkeligt. Isåfall bleve Nestan tvungen att återkomma, då på fastande mage, på det att vampyren utav nästa smakprov måtte bliva säker på att bismaken inte berodde på något som den unga draken nyss ätit. Därefter kunde man analysera blodet mer ingående.

Efter dessa förklarande ord kände sig Nestan ännu mer yr, men tydligen gillar gamla vampyrer att prata på det viset.

Du ska se att det inte gör så ont, ljög vampyren och krånglade ner sina tänder mellan fjällen på det tunnaste stället i Nestans armveck. Ajje! tänkte Nestan och knep ihop ögonen. Tur för vampyren att Nestan gjorde detta frivilligt.
Andas djupt från magen, tipsade vampyren. Men det gjorde precis lika ont ändå.

Vampyren slickade sig om tänderna och såg uråldrigt kontemplerande ut.

Ehuru du trots allt inte har så alarmerande låga värden, vore det ändå tillrådligt att du återinfann dig här igen å det snaraste, någon för dig lämplig dag innan gryning och frukost. (Som att jag skulle käka frukost så tidigt, tänkte Nestan med en imaginär fnysning.)

Jaha, så jag har tagit blodprov för att se om det förra blodprovet stämde, för att avgöra om jag behöver ta ännu ett blodprov? Han är säkert bara sugen på drakblod, dendär gamla blodsugarn. Kanske han ändå visste vad han pratade om? Fast när skulle Nestan ha tid (och lust) att bli tuggad i armen en gång till?



Kommentarer
Postat av: Wilhelmina

så underbart språk mysa

å så tycker jag ju m vampyrer! även fast den här verkar mest mystisk (wait! ska inte vampyrer vara mystiska? vad har jag läst för romantikvampyrböcker? =P) och inte alls så kärvänlig. blodvänlig däremot och definitivt!

2008-12-14 @ 21:18:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0